Sixtinska kapellet. De tre åtalade i rättegången om förvaltningen av körens medel dömda
Salvatore Cernuzio - Vatikanstaten
Rättegången mot de tre åtalade om den ekonomiska förvaltningen av Sixtinska kapellets kör, Capella Musica Pontificalis Sixtina, efter ett och ett halvt år. Vatikanens domstol, ledd av Giuseppe Pignatone, avslutade tisdagen den 10 december 2024 brottmålet, som inleddes den 24 maj 2023, med en fällande dom där den tidigare körledaren monsignore Massimo Palombella dömdes till 3 år och 2 månaders fängelse, böter på 9 000 euro och förbud att inneha offentliga ämbeten under en period som motsvarar fängelsestraffets längd; tidigare ekonomichefen Michelangelo Nardella till 4 år och 8 månaders fängelse, böter på 7 000 euro och evig avstängning från offentliga uppdrag; Nardellas hustru, Simona Rossi, till 2 års fängelse, böter på 5 000 euro och evig avstängning från offentliga uppdrag.
Den fällande domen
Förskingring, penningtvätt och bedrägeri var de huvudsakliga åtalspunkterna mot de två tidigare cheferna för kören som ansvarar för musiken vid liturgiska högtider i Vatikanen och som med tiden har blivit ett självständigt organ som också ger konserter runt om i Italien och världen. Palombella och Nardella dömdes också för tjänstebrott för agerande i samband med anordnandet av konserter till förmån för större italienska företag.
Vidare förpliktades Nardella att förverka motsvarande 123 646,21 euro; Nardella och monsignore Palombella ålades att var för sig förverka 127 000 euro, inklusive ränta och omvärdering, som utgör vinsten av tjänstebrotten; och Nardella och hans fru ålades att var för sig förverka 29 699,02 euro. De tre åtalade dömdes därefter att betala rättegångskostnader; de friades däremot från vissa brott på grund av otillräcklig bevisning eller brist på belägg.
Utredningen
Processen inleddes som nämnts i maj 2023, som en följd av en utredning som påven hade godkänt fem år tidigare (2018) ”om de ekonomiska och administrativa aspekterna” av kören. Redan innan dess hade det inkommit några klagomål och kontroverser, särskilt från föräldrarna till ”Pueri Cantores”, om deras deltagande i offentliga evenemang som inte överensstämde med det ursprungliga uppdraget för det som 1471, kort efter påvens återkomst från Avignon till Rom, bildades under namnet ”Collegio dei Cappellani cantori”. Påven hade då godkänt en utredning som avslöjade tjänstefel och därefter oordnad förvaltning av medel. Så till den grad att Franciskus i januari 2019 med ett Motu Proprio överförde musikkapellet från prefekturen för det påvliga hushållet till jurisdiktionen för kontoret för påvliga liturgiska firanden, samtidigt som han anförtrodde den ekonomiska förvaltningen av samma enhet till monsignore Guido Pozzo, fram till dess sekreterare för kommissionen ”Ecclesia Dei”, som skapades efter den lefebvrianska schismen och sedan upphävdes.
Rättegången inleddes 2023
Efter fem år kom åtalspunkterna att handla om förskingring, penningtvätt, bedrägeri och förskingring. I maj förra året inleddes därför rättegången där advokaterna åberopade ogiltighet och oanvändbarhet av bevis som förvärvats olagligt efter en rapport till ASIF (dåvarande FIA) eller att anklagelser bollades mellan olika svarande, medan kontoret för främjande av rättvisa krävde att alla framlagda invändningar skulle avvisas. Under årets utfrågningar hördes även monsignore Georg Gänswein, Benedictus XVI:s särskilda sekreterare och under många år prefekt för det påvliga hushållet, som vittne. Under ett förhör om varade i mindre än en timme hade han (nu nuntie i Litauen, Lettland och Estland) talat om hård behandling av barnen, klagomål, avvikelser i budgetarna, men försäkrat att han inte hade noterat - åtminstone inte personligen - några ”administrativa och finansiella oegentligheter”. Gänswein bekräftade dock misstankarna ”om uppriktigheten och rättrådigheten” hos körens ledning.